ENG Andrée's Arctic balloon expedition of 1897 was a failed Swedish effort to reach the North Pole, resulting in the deaths of all three expedition members, S. A. Andrée, Knut Frænkel, and Nils Strindberg. Andrée, the first Swedish balloonist, proposed a voyage by hydrogen balloon from Svalbard to either Russia or Canada, which was to pass, with luck, straight over the North Pole on the way. The scheme was received with patriotic enthusiasm in Sweden, a northern nation that had fallen behind in the race for the North Pole.

Andrée ignored many early signs of the dangers associated with his balloon plan. Being able to steer the balloon to some extent was essential for a safe journey, but there was much evidence that the drag-rope steering technique he had invented was ineffective. Worse, the polar balloon Örnen (Eagle) was delivered directly to Svalbard from its manufacturer in Paris without being tested. When measurements showed it to be leaking more than expected, Andrée failed to acknowledge the risk.

After departure of the Andrée's ballon, for 33 years the fate of the expedition remained one of the unsolved riddles of the Arctic. The chance discovery in 1930 of the expedition's last camp shed light on what has happened, and resulted in publication of discovered diaries and journals of S.A. Andrée, Nils Strindberg, and K. Frænkel (English edition titled "Andrée's Story: The Complete Record of His Polar Flight, 1897").

Andrée's motives and mindset have been the subject of extensive fictional and historical discussion ever since.

𖤓

SWE Salomon August Andrée (1854-1897) var en svensk patentingenjör, fysiker och polarforskare, känd för s.k. Andrées polarexpedition, ett misslyckat försök att 1897 nå Nordpolen med vätgasballong.

"Med Örnen mot polen" är en bok från 1930 som skildrar Andrées polarexpedition. Boken gavs ut Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi "på grundval av S.A. Andrées, Nils Strindbergs och Knut Frænkels sommaren 1930 på Vitön funna anteckningar". Produktionen av den närmare 500 sidor tjocka boken gick mycket snabbt under hösten 1930. Andrée-expeditionens sista läger på Vitön hittades den 6 augusti 1930. Bokens förord är daterat redan den 24 oktober och boken är tryckt och utgiven senare samma år av Albert Bonniers förlag.

Boken bygger till stor del på det material som hittades på Vitön av den forskargrupp på fartyget Bratvaag, under ledning av geologen doktor Gunnar Horn, som fann lägret, samt av en något senare expedition ledd av den svenska journalisten Knut Stubbendorff. Den gruppen kom till Vitön den 5 september. I materialet som ligger till grund för boken finns bland annat Andrées dagböcker, Strindbergs almanacka med noteringar och hans observationsböcker, samt Frænkels meteorologiska journal. Boken innehåller även flera fotografier som tagits av expeditionen och som legat oframkallade i den arktiska kylan i 33 år. Samfundet skriver i sitt förord att dessa källor "...ge en så fullständig bild av expeditionens öden, att redaktionskommittén ansett det riktigaste vara att sätta S.A. Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænkel som författare till denna volym".

Expeditionens eget material kompletteras med kapitel som bland annat beskriver de tre deltagarna, förberedelserna för expeditionen, samt arbetet med att konservera fynden och framkalla fotografierna, och polarfärdens avslutning när kropparna fördes till Stockholm för begravning.

Boken översattes till flera olika språk, bland andra engelska, polska, italienska, danska, finska, tyska och franska. Den gavs ut i en ny svensk reviderad upplaga år 1978.

1st edition (in Swedish).

 goodreads